I still can’t say it after all we’ve been through

Gud vad mina dagar går upp och ner. Haha, jag förstår inte vad mitt problem är. Ena dagen mår jag bra, dagen efter skit, dagen efter det bra och efter det skit igen; typ så har mitt liv sett ut de senaste två åren. Orsak till varför? En människa som sitter fastklistrad i mitt huvud. Sitter fast med extra strong superduper glue typ. Just denna människa kommer att vara borta nu i ett bra tag, känns som att det inte finns någon ide att ens bry sig om hur jag ser ut längre. Känns inte lönt att behöva byta om och sminka sig extra fint när den enda personens åsikt och tankar som spelar någon roll inte är där. Nu för stunden mår jag inte så bra, andas tungt och mitt hjärta gör ont. Jag älskar snön, mjuk och härlig kramsnö, men jag hatar vintern. Den här känslan man går igenom under hela vintern, från början till slut, är sjukt deprimerande Får hoppas på att imorgon blir en bra dag precis som igår var.