Goodbye, there's just no sadder word to say and it's sad to just walk away with memories

När jag var på väg hem, efter att ha varit med Noddan, såg jag en hemlös person sova på gatan. Jag var bara tvungen att ge honom pengar. Det känns alltid så fel att bara gå förbi. Efter att ha sett ett program om hemlösa ungdomar på SVT för några dagar sedan fick jag ännu mer skuldkänslor. Det är så ofta vi förbiser andras problem och bara går förbi. Och så ofta vi donerar till organisationer, men egentligen missar de som finns mitt framför våra ansikten som behöver vår hjälp lika mycket. Jag vet att det finns en massa tiggare i Stockholm som bara är hyrda eller köpta och att pengarna de tjänar ihop i slutet av dagen går till någon annan. Men alla tiggare tillhör inte ligor, det måste man veta! 

Man får tillbaka det man ger. Det är en sak som är säkert.