tisdag 2 november 2010

I'll keep you locked in my head, until we meet again and I won't forget you my friend

Får två sms på raken av Katjakaj och Bentebent, a.k.a Issa och Sofy, där det står "Grattis till Eid Mubarak". Sitter och skrattar ett tag åt hur de sagt det hela, jag menar, "grattis till Eid Mubarak"? Efter jag skrattat klart tänker jag på om det verkligen var sant, smsen, fram till att jag går in till pappas rum. Frågar ifall det var Eid och om det var så att jag hade missat det hela. För om jag missat att det är Eid, då börjar allting gå helt överstyr. Jag vet att jag har vänt på dygnet helt nu när det är lov och att jag är helt galen och vimsig och allt annat men seriöst? Pappa kollade på mig som ett stort frågetecken. Nej, det var inte seriöst. Istället var det två väldigt uttråkade jävlar som kände för att göra min hjärna lite confused. Och jag, blåst mongo, går på det hela! Det var ju förfan Eid nyss. Yeyeye. That's what I call friendship and love.

NICE eller nej, FAIL!