Oj, har gått ett tag sedan jag skrev här på bloggen känns det som. Måste ju skriva ner mina känslor för att jag ska kunna kolla tillbaka och läsa om de störda moments jag har i livet, speciellt de känslor jag går igenom nu, idag. Har inte haft någon lust eller ork, känns som att det inte är något viktigt eller märkvärdigt att skriva om, vilket det egentligen är, iaf för mig. Det som händer nu, det kan tyckas som ingenting alls i andras ögon, men inte i mina. I mina ögon är det egentligen allt. Detta är en del av det jag väntat på för så länge nu, uppmärksamheten. Vet inte riktigt hur jag ska formulera eller omformulera mig. Hittar inga bra synonymer på vad jag går igenom och hur det känns, tror inte ens att det finns något ord som kan beskriva det hela. Det är varken lycklig eller olycklig, glad eller ledsen... Någonting är det.
Har mått riktigt bra kan jag säga även fast vissa stunder om dagarna kan vara lite tuffare än andra. Borde inte vara så här. Då menar jag inte att jag inte borde må bra utan anledningen till varför jag mår bra. Borde inte låta en annan människa styra hur jag mår. Vad händer när perioden kommer då han inte skriver, vad händer med mig då? Det är bara jag som kan tillåta mig själv att påverkas positivt eller negativt när det gäller honom. Jag är trött på att kunna må dåligt över någon annan, trött på att må dåligt över en KILLE. Just därför ska jag påverkas positivt av honom och allt som händer, ska ta det positiva stegvis, dag för dag ända fram till att det blir ett slut eller en början. Vet att jag kommer klara av att vara positiv, iaf ända fram till att jag får höra att han har hittat en ny tjej. Men förhoppningsvis, jag ber till Gud, så kommer detta aldrig att ske, för då har jag gått vidare och lugnat ner mig rejält. Går inte att säga glömma, det kommer jag aldrig att göra, han har haft för stort inflytande på mitt liv under en så lång period nu.
Som Ikrah säger "Det som händer nu, det kommer att göra dig till människan du kommer att vara i framtiden!". Det är verkligen sant, det förflutna har gjort mig till den jag är idag. Jag vägrar tro på att livet alltid ska vara så orättvist som det sett ut i mitt liv hittils. Allting som har hänt är för att Gud vill att jag ska lära mig av det som hänt, mina s k misstag. Jag vet att Gud har andra och bättre planer för mig!
