Det är så lätt att get caught up in the moment. Gillar man någon så starkt är det väldigt lätt att tappa greppet om verkligheten. Om någon vet det så är det jag. Man ska leva i nuet men ändå tänka på framtiden och alltid försöka vara realistisk. Ingen är perfekt. Och det kommer aldrig att finnas någon perfekt kille eller pojkvän. Men det finns alltid någon som är perfekt för just dig. Någon vars brister du faktiskt kan falla för och kanske till och med finna någon charm i.
Ibland vill man verkligen älska någon så mycket att man har svårt att släppa taget. Det är också lätt att tro att man älskar någon men det krävs andra omständigheter för att se sidorna man inte visste fanns. Det har jag tagit lärdom av mina vänners förhållanden och erfaranheter. När det kommer till mina egna erfarenheter vet jag hur svårt det är att släppa taget om en människa. Speciellt när man vetat hur bra man skulle varit för varandra. Hur bra man egentligen fortfarande är för varandra. Men det räcker tyvärr inte att bara veta det. För det finns så mycket mer att veta. Alla de där sidorna som mina vänner inte visste fanns, det vet inte jag. Det kommer jag nog aldrig att veta. Men man får ta allting med en nypa salt och inse att saker och ting inte alltid kommer att vara sugarcoated. Han har sina dåliga sidor och det har jag med. Saker han har sagt ger inte mig någon rättvisa. Bara det är något dåligt. För första gången, under den här snart 3 år långa resan, vill jag få bort mina känslor för honom. Det känns inte fel längre och jag är inget annat än glad för det.
Love isn't when you can spend the rest of your life with someone, it's when you can't spend rest of your life without that person. Man får do some serious soulsearching i livet. Det är inte alltid lätt men jag antar att det inte är meningen att det ska vara det heller.