Lov igen. Påsklov. Är så tacksam för att jag bor i Sverige egentligen. Brukar klaga på att Sverige är skit hit och skit dit men det är 1000x bättre än hur jag skulle haft det i Bangladesh! Skulle varken haft påsklov eller jullov. April, Maj, Juni och sen sommarlov!! Ingen förstår den lyckan som går igenom min kropp så fort jag tänker på sommaren och värmen, ingen! I've high expectations, wich i shouldnt have.
Veckan efter lover har jag prov, inlämningar och tal nonstop. Har ingen som helst aning om hur jag ska kunna klara av allting. Funderar på att prioritera och bara göra det viktigaste men allt, exakt allt är viktigt. Jag har varit en sånn jävla latmask hela tvåan hittils så nu får jag ta all skit. Rätt åt mig. Blir så himla besviken. Så som jag kämpade i ettan, kämpade ända in till det sista och jag fick alla betygen jag ville ha och nu till tvåan, vad har jag gjort? Ingenting, så känns det iaf. Jag är så okoncentrerad, ingen motivation alls. Måste få in rätt inställning för att jag ska kunna kriga nu mot slutet som jag gjorde förra året. Gud, snälla hjälp mig! Får ont i magen av att tänka på all plugg som ligger och väntar på mig, stress.