EDIT; Läste precis genom allt jag skrivit. "Hunnit skaffa min första och enda kille hittils under det här deceniumet"!?!? Hahah, åh herremingud. Ge mig lite hopp, snälla. Navid, känn dig speciell. Inte många alls som kommer få äran att ha mig. Okej, det där lät väldigt fel, sättet jag säger det men finns inget annat sätt som jag kan uttrycka mig på. Kommer aldrig att kunna skaffa kille, inte så länge som de beter sig som de gör. Eller så är felet jag, kräsen som jag är. Nej, inte jag. Det är dom!!!

Turn your back and leave the lonely days behind you

Bara några få timmar kvar innan 2009 tar slut. Har länge funderat på vad jag ska ha som nyårslöfte till nästa år. Verkligen suttit och tänkt, för jag vill ha en förändring i mitt liv. Ingen stor förändring, för det gillar jag inte, men en liten ändring skadar inte. Kanske inte är ett så kallat nyårslöfte men det finns ett speciellt ord som jag har tänkt följa och leva efter 2010. Ett ord som jag ska påminna mig om gång på gång för att kunna hålla det. Ett ord som jag ska tänka på när jag är som allra mest nere, som ska få mig att komma upp på topp med detsamma. Ett starkt ord med många betydelser. Jag ska klara det.

Detta året började alldeles meningslöst utan någon som helst hopp i sig. Var illa ute, iaf så som det verkade. Men bara för att jag förväntade mig det värsta utav året så vände allting, mer eller minde, and it turned out to be quite good and I am very grateful for that. Det finns hopp där ute, det finns det. Gäller att inte ge upp bara. Det är det största jag lärt mig i år. Hatar att året tar slut, känns som att allt bra som hänt slutar 00.00 inatt. Ska ta med mig allt som hänt i år, alla minnen. Dessa minnen kommer leva inom mig föralltid. Ska tänka på allt gott som hänt och få ett leende på läpparna. De ska få mig att må bra. I want to thank each and every one of you who are a part of my life. Utan er är jag inget.

Det har gått ett helt decenium sen 2000-talet började. Blir alldeles dum av att tänka på det. Hur fan har det gått till? Känns som att det inte alls var länge sen 9/11 skedde. Att Sverige åker ut ur EM 2004 var igår. Att jag hunnit gå ut lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet under dessa år känns det inte som. Hunnit skaffa min första och enda kille hittils under det här deceniumet. Har börjat blogga för min egen del! Finns så mycket att skriva ner här, får en massa flashbacks i huvudet nu och jag har seriöst lust att börja gråta. Mycket som händer 2010. Jag ska bli myndig och fylla 18. Jag ska börja klubba. Jag ska börja trean. Jag ska åka till Bangladesh igen. Jag och Marijana ska försöka åka till juggan. Jag och Marijana ska ha sweet-18 tillsammans. Mycket jag ska göra si, jag ska göra så. Men vad? detta är en ego-blogg och inget annat. Vad mer, vad mer? Finns massa mer, kommer inte på bara för det. Nej det här ska bli ett hejdundrandesår. Det ska bli ett bra år och jag ska må bra. Det bara måste jag.

Nytt år, nya tag. Och med dessa ord så avslutar jag bloggningen för det här året <3

Said I knew it was right, so I took the chance Disregarded the challenge of the circumstance

I skrivandes stund sitter jag i vardagsrummet och njuter av my last hours of freedom. Japp, nu har det gått en och halv månad sedan päronen åkte och nu är det dags för dem att komma tillbaka. Kan inte förstå hur fort det gick. Känns nästan som att det gick för fort. Som jag längtade efter att de skulle åka. Och nu har de varit borta och är redo att komma tillbaka. Har fortfarande inte gått in i mitt huvud att de snart är hemma. Gör väl det om någon timma eller två. Gud, kan verkligen inte förklara känslan jag går igenom just nu. Sjuk känsla. När de åkte tänkte jag, nu har jag min frihet och jag ska njuta, verkligen ta vara på tiden. Jag fick min frihet och jag njöt. Tog jag vara på tiden? Nja, inte riktigt men skönt var det. Blickade fram emot denna en och en halv månad i över ett år. Sitter och tänker på vad jag ska blicka fram emot nu... Måste ha något att se fram emot, annars går jag under. Hur som helst, saknat er, det har jag gjort som fan. Skulle inte kunna tänka mig ett liv utan er, men er resa kunde väl varit liiiite längre. Typ till någon dag efter nyår...

So believe what I say when I say I’m real, couse there ain’t no mistake in the way I feel

Happy x-mas!

Så himla skönt med lov. Jag har varit riktigt dålig på att vakna tidigt på morgonen för att gå till skolan. Istället har det blivit mer hemmadagar än skoldagar. Måste seriöst skärpa mig för att jag kan inte fortsätta hålla på så som jag gör. Efter lovet ska jag bli bra igen! Som sagt, skönt med lov.

Lite Familjeliv. Lite träning. Lite tid för mig själv.

And despite the direction this love may take you can always be sure of me, just have faith

Jag vet inte hur många sjuka drömmar jag drömt idag. Allt från jordensundergång till att plinga på grannen och fråga ifall de sett mina nya strumpor. Att min yngsta lillebrors flickvän är i min ålder till att någon tagit pappas kreditkort och lurat honom på en massa pengar. Allt detta drömde jag på en kväll (eller ska jag säga morgon? Eftermiddag?). Jag vaknade nämligen för inte så länge sen, vid 16.30. Jag kanske behöver gå till en sånn där drömanalytiker som kan förklara för mig att detta är normalt och att jag inte är så knäpp som jag tror att jag är. Och det värsta av allt är att när jag vakande för en stund sedan så berättade min kusin att de hade ringt från banken eftersom de hade sett att en stor summa pengar från pappas kort hade använts. De undrade ifall det var pappa som hade använt sig av pengarna eller ifall de hade varit någon bedragare. Det visade sig att pappa inte alls hade rört pengarna. Precis som på min dröm. Creepy!

The more i reach out to you it's like the further you go away, I just want you to hear what i'm trying to say

VARFÖR inihelvetes helvete slår man jämt i tårna när saker och ting ligger framme. Det är inte som om jag inte såg dammsugaren men ändå förbannat bestämde min fot sig för att slå i den innan jag landar på ena knät och ligger över svinstian jag nu brukar kalla för mina föräldrars rum. GAAH!

Imorgon har min skola avslutning och med detta så betyder det att jag äntligen ha jullov! Som jag längtat. Det känns väldigt konstigt att första terminen i tvåan redan är över. Dagarna och stunderna har bara swichat förbi och kvar finns alla minnen. Fyfan vad jag ska slappa säger jag bara, fyfan! Har dock plugg som jag måste ta tag i eftersom tre av kurserna jag har tar slut tre veckor efter lovet. Ska varken stressa eller bära på ångest. Honestly... Börjar redan bli lite smått stressad ;/

If I were ten years younger I wouldn´t need you anymore

La in den rena tvätten i min garderob idag. Passade på att organisera lite också. Kläderna får knappt plats i garderoben. Konstigt, tänkte jag. Jag som aldrig har något att ha på mig. Något fint. Så jag bestämde mig för att vara nöjd. Nöjd, för att jag har en garderob full av kläder. Det gick riktigt bra, tills jag för en halvtimme sedan började slökolla bloggar som är så inspirerande med vackra foton på vackra kläder....och jag inser att jag inte alls har några kläder. Och ångesten bara kryper på mig för jag vill vara fin och jag vill känna mig nöjd, men jag har ju inte det och det och det och det... Och nu blir jag så förbannad på mig själv, för jag har ingen rätt att känna så. Jag, med den fulla garderoben Ååhhh!

Inte sovit så mycket inatt så mitt huvud vill minst sagt explodera... Något som min dator också verkar vilja göra, den har börjat bete sig riktigt konstigt. Nu ska jag ta en ipren och en alvedon och lägga mig i soffan. Later, peeps.

I'll forgive you for what you've done If you say that I'm the one

Det värsta jag vet är när någon säger åt mig vad jag ska göra och pratar med mig som om jag är helt okapabel till allting. Don't tell me what to do, ask me if I can do it and I will say YES!

För övrigt så älskar jag mina bröder!

You introduce me to life, that I’ve never known When I’m by your side that’s when I’m feeling home

Deppmode samtidigt som jag är ett förkylt mensbarn. Kan det bli bättre? Tröstar mig själv med att veta att det gick "jättebra", om man citerar Olof, på geografi provet. Jag tror att det blir ett MVG på hela kursen. Observera; jag tror. Finns bara två saker som jag verkligen, verkligen vill just nu. Det här är en av de två. Hoppas så hårt på att det blir det betyget.

The more i think the less I see. The more i think the less I do

Missade att det var Lucia igår. Hur är det ens möjligt? Inte för att man firar det i min religion men ändå. Seriöst, det här börjar gå utför. Skulle inte förvåna mig om jag missar nyår med. Vaknar upp nästa dag och bara oj, det är visst 2010...

Vill bort från det här landet. Bara för en liten stund.

He says that everything goes to live on but you almost have to be two

Det har varit en lång dag. Vet inte ens vad jag gör uppe. Imorgon måste jag ta tag i alla viktiga saker. Sitter här i mörkret och inser hur mycket jag saknar solen. Kan hantera kylan, men vill bara känna solens varma strålar på mitt ansikte.

Issa skulle sova hos mig men vid 22.00 började hon få rejäla hjärtklappningar. Hon fick panik och började skaka. Jag kollade på henne. Jag fick panik och började skaka. Marijana, bästis/gullegrisen, var lugn som vanligt. Du är bäst babe. Man ska verkligen ha någon som henne i sitt liv.

Jag inhalerar doften som bara du tycks ha, trycker min näsa mot din varma hals och min puls slår dubbelslag när du sedan tar dig an mitt vakumfyllda hjärta. Du motar bort sorgen som sitter kvar sedan barnsben, sorgen som härstammar från förlusten av någon att lita på. Den som får mig att falla samman i tusen bitar. Så monterar du ihop mig gång på gång med dina intensiva drömmande mörka blickar.

Om du önskar att dina drömmar ska gå i uppfyllelse måste du vakna upp först.

"If you enter this world knowing you are loved and you leave this world knowing the same, then everything that happens in between can be dealt with."

- Michael Jackson

You could be a sweet dream or a beautiful nightmare, either way I don't wanna wake up from you

Vad gör man inte för att fortfarande ha på sig skinnjackan trots isande kyla? Två halsdukar! Det fick bli lösningen idag.

Give it all but I want more and I'm waiting for you

Det är svårt att veta vad man ska säga ibland. Svårt att veta hur man ska agera och vad man ska göra när saker och ting får en oväntad vändning. Både till det bra och dåliga hållet. Jag antar att det aldrig blir lättare. Jag väntar på en oväntad vändning i mitt liv. En oväntad vändning som just nu känns omöjlig.

Nu har vintern börjat på riktigt. Det är minus grader ute och den feta jumbo vinterjackan måste fram. Det är den 3:e december och det är inte många dagar kvar innan mina älskade föräldrar kommer tillbaka. Saknar dom så mycket. Deras resa har fått mig att inse att man verkligen aldrig ska ta något för givet. Alltid vetat om det. Men det är inte förrän nu som det verkligen slår mig. Hade allting planerat och figuerd out men ingenting, absolut ingenting, blev som jag ville att det skulle bli.

Nej, nu ska jag förbereda mig inför en helkväll i soffan med pluggande och serie kollande. Funderar starkt på att springa ner till affären och köpa mig en cola. Kanske lite godis till det med. Ska nog ta och göra det. Hejsvejs!

Love, can't you see my hand? I need one chance, we can still have it all

Ikväll har jag mycket att tänka på. Vet inte om det är bristen på sömn som är tung. Positivitet är viktigt, det är något som får folk att överleva. Positivitet är likamed hopp. Det sägs att utan hopp, är man ingenting. Varför är det då så lätt för människor att sätta negativiteten i centrum? Den äter upp oss. På riktigt. Den äter upp mig.

Man får tillbaka det man ger. Det är en sak som är säker. Och jag vill ha tillbaka positivitet. Det vill jag verkligen. Med de tankarna kommer jag nu att drömma mig bort från denna värld med, hmm... Erik Hassle? Eller, hans röst iaf.

Tonight she's awake and she's got a lot on her mind

Jag och Mickey Mouse sitter just nu och skriver uppsats. Klockan är 03.45 och jag är pigg som en idiot. Ska till skolan om ca. 5-6 timmar. Älsklingen Marijana ligger just nu och sover i min soffa, stackars liten, hon väntade på att jag skulle bli klar men kunde inte hålla sömnen i styre. Imorgon ska jag träffa Copa och vi ska äta tacos. Gott ska det bli... min mage börjar kurra! Hmm, borde kanske ta något att äta?

Always felt the need for space and now I can't reach your face

Chris Brown - Crawl

http://www.youtube.com/watch?v=2ZmtJZEKe-4

And he's back! Det var på tiden tycker jag. Gått och blivit alldeles förälskad i hans nya låt. Lyricsen, känslan, budskapet, musikvideon med Cassie och självaste Chris Brown - Allt är perfekt. Jag vet. Jag och mina inlägg om musik och vad det gör med mig. Är så glad att jag älskar musik så mycket som jag gör, vet seriöst inte vad jag skulle gjort annars.

Music was my first love.

Turn your back and leave the lonely days behind you

Eid Mubarak!
Idag är det den muslimska "julen" och till skillnad från förra året så har denna årets Eid varit så mycket bättre. Den förra vill jag bara glömma och radera. Att det har gått ett helt år har jag så svårt att tro på, för att alla bilder jag har i huvudet, det känns som om det vore igår. Jag och familjen ska hem till några nära och kära och äta oss smällfeta ikväll, kommer att bli awsome!

Har varit och köpt grönsaker med dipp, ska försöka vara nyttig. Att jag sedan smaskar iväg på chips och choklad istället borde inte göra någon förvånad, hehe. Nu ska jag låtsas att vara nyttig genom att försöka äta grönsakerna. Wish me good luck!

"Jag vet inte om jag gillar den. Den är ful. I sånna fall lägger jag undan den." - Alltså wtf!? Hahahahaha! Upprepningarna skedde på högnivå också. Gjorde mina dar på länge. Så klockren, Issa!

Har man inte hört den här låten än, då är det dags.

Kings Of Leon - Closer

http://www.youtube.com/watch?v=T8AvtYJDBoA&feature=player_embedded

Älskar känslan som går igenom hela låten, albumet över huvudtaget. Den lugnar mig, massor. Mäktig känsla. Kommer ihåg i somras, första gången jag lyssnade på hela albumet. Jag ville bokstavligen stänga av all kontakt med mänskligheten, det skulle bara vara jag och musiken ensamma. Jag och Kings Of Leon. Jag ville stänga av mobilen, stänga av internet och bara njuta. Men dom som känner mig vet att jag inte kan hålla mig borta från min kära dator, mobilen skiter jag i... Men jag njöt hur som helst otroligt mycket. Awww, nu saknar jag sommaren!

"She took my heart, I think she took my soul"

I've been waiting all this time to be something I can't define

J A G K A N I N T E P L U G G A ! ! !

Sitter här med en hemsk migrän och tar fjortis bilder istället... Det är bra tidsfördriv faktiskt!

You say you wanna move on and you say I'm falling behind

Ärligt talat så vågar jag inte gå och lägga mig. Hade sjukt ont i magen tidigare idag så jag försökte sova bort det, och det slutade i ett par riktigt sjuka, spejsade och läskiga mardrömmar som jag inte ens vill tänka på. Och jag börjar få ont i magen igen, samtidigt som jag är väldigt trött. I'm scared!

Ligger i sängen med laptopen i magen och Leona Lewis - Happy i lurarna. Tänke återgå till min värld av musik och förlora mig i mina tankar nu. Later!

Cause when the roof cave in and the truth came out I just didn't know what to do

Tiden kryper fram idag. Sov i tre timmar inatt. Gick upp tidigt för att gå till skolan som idag bara hade en 50min lektion på schemat. Sket i att ta med mig böckerna, så där satt jag, übertrött och riktigt aktiv. Läraren Sosso log stolt mot mig. Mötte upp Yasmine direkt efter för att kolla på film och sedan dess har jag inte gjort någonting. Har haft en hel dag i handen till för att plugga men som jag inte tagit tag i förrän nu. Nu sitter jag hemma hos Marijana och letar fakta om den svenska invandringen, försöker verkligen anstränga mig, men ögonlocken är tunga. Jag brukar hälla i mig kaffe och redbull. Det hjälper inte mig något. Det är stunder som dessa då jag önskar att det verkligen funkade.


"Love is irrational I reminded myself. The more you loved someone the less sence anything made"
- Bella Swan, New Moon

Tell it to my face, this is what you want. What you need

Jag och issa gick aldrig och lade oss inatt. Utan vi la oss imorse vid halv åtta tiden. Har under 32 timmar sovit i 5 ynka timmar och nu tycker jag att jag är värd lite sömn efter all vakenhet. Men det får jag inte. Ska sova djupt och skönt inatt istället men klockan är bara halv fem nu, evigheter kvar till natt.

Alltså inatt, vet fanimej inte vart jag ska börja? För det är en lång historia med små detaljer som får mig att börja skratta så fort jag börjar tänka på det. Jag och issa drog till cafe Alberts i östermalmstorg där vi satt i någon timma eller två. Där satt en kille... Vet inte hur jag ska förklara, men det var länge sen jag gav en kille riktiga blickar som säger "jag inte kan sluta kolla" och känna att jag fått exakt samma blickar tillbaka. Helvete vad fin han var. Och just när allt var som perfekt så måste han dra. Blev nere men det gick snabbt över. Efter det drog vi tillbaka till söder, till 41B, där vi stog och drömde oss bort. Omogna som fan, men hey man lever bara en gång. Blev hungriga så vi tänkte vandra vidare till donken och på vägen dit så hittar vi en snubbe som var så lost att vi tyckte synd om honom - så vi erbjöd honom våran hjälp. Han skulle till erikdalsgatan 24. Jag kan inga namn på gatorna här på söder men den gatan, den tror jag att jag inte kommer glömma någon gång snart. Det tog ett bra tag att hitta den där jävla gatan men det gjorde vi till slut. Vi drog hem till snubbens kompis. En helt random snubbe som vi inte ens visste existerade var vi nu hemma hos. Issa skulle låna toaletten. Kommenterna vi fick, kan inte sluta garva. "Du har väl inte urinerat utanför ringen" eller "Du har inte läckt va?", det knäcker allt. Snälla killar var det iaf men vad skulle vi göra där så vi drog även fast de tjatade länge på att vi skulle stanna. Nu skulle vi äntligen dra till donken och få våran mat men den på söder skulle precis stängas. Kul. Så vi tog bussen mot rådmansgatan och drog till donken där borta. Där satt vi bland en massa fulla människor och försökte äta men det gick inte, blev bara äcklade, så vi lämnade maten och drog. Åkte tillbaka till söder. Där fortsatte vi med luffandet, drog till medis och sen götgatan, som jag aldrig i hela mitt liv har sett så tom och så öde. Det var nästan läskigt. klockan var nu 5 på morgonen så vi tänkte att vi skulle avsluta hela luffandet med att gå till mariaberget, monteliusvägen, och njuta av utsikten. När vi väl var där tyckte vi att vi såg någon som bara stod och tittade på oss, vi var inte hundra eftersom det var så mörkt, men det såg verkligen ut som det. Både issa och jag fick panik och blev rädda så vi sprang därifrån och gick tillbaka hem till mig. Vi hade varit ute sedan 12 på natten och bara gått och gått. Våra ben var slut. Så när vi var hemma hos mig stretchade vi ut hela kroppen. Måste sett dökul ut men vi var tvungna, annars skulle vi fått gå runt med träningsverk ända fram till slutet av året. Det lilla som finns kvar av det. Kul som fan hade vi. Riktigt kul. Det här ska göras om. Att vara uppe hela natten är high life.
Det finns egentligen mycket mer att berätta men jag tror att man dör halvvägs under texten. Och jag själv orkar inte skriva mer. Bara jag och issa som förstår.

Trött men ändå hyper, uttråkad och utmattad. That's what's up.

"It's when you take it for granted, that you don't deserve it anymore" - Unknown

Well the sky could be blue, I don't mind, without you it's a waste of time

Vissa låtar kramar om hjärtat på ett visst sätt. Och de får varenda muskel i kroppen att vilja röra på sig... Och de får huvudet att bara snurra runt och bli upp och ner, och bli helt galet, och borta och flyta iväg...

Jag har hittat en grym låt som gör alla de där sakerna med mig. Har lyssnat på den nästan oavbrutet sen jag hittade den. Även fast den inte är en dunkadunka låt så får den mig att vilja dansa och röra mig. Hoppa och bara låta musiken föra mig. Det är som om varje ord handlar om mig och jag vill bara sjunga med så högt jag kan och bli helt andfådd.

The Fray - You Found Me
http://www.youtube.com/watch?v=ZJHSwFH_6o4

Jag mår bättre, mycket bättre. Tanken av att de är med varandra får mig att må illa. Men jag mår bra!

I ain't acting like I used to, I don't feel loved like I used to, it was your love I was used to

Har suttit och läst igenom det nedre inlägget om och om igen ett bra tag nu. Det låter så konstigt. Så onormalt. Så omoget. Allt jag någonsin varit emot, det händer mig. Jag varit en bra människa, aldrig gjort något dåligt som förstört för någon annan. Förstår inte riktigt vad jag har gjort för att gå igenom det här. Är det för att jag inte varit tillräckligt "trogen" och bett 5 gånger om dagen varje dag? eller för att jag använder de kläder som jag använder? För att jag tycker så som jag tycker och har de åsikter som jag har? Den här känslan kommer att gå över, det gör det alltid. Är nästan van. Men jag orkar inte gå igenom det här. Jag ska inte behöva gå igenom det här. Jag ska aldrig behöva gå igenom det här. Hur svårt kan det vara att gå vidare och glömma, helt seriöst? Känns som att ju mer jag säger till mig själv, ju hårdare jag blir, desto värre blir det. Vad ska jag göra, bara låta det vara? Inte ens det funkar. Inget funkar. Att låta det gå bort med tiden, det kräver tålamod. Mitt tålamod tog slut för ett år sedan och nu sitter jag här och är desperat. Jag behöver hjälp.

Har drömt mardrömmar och mina sedan i lördags och idag åkte dom till Saudiarabien. Jag är rädd. Vill bara kunna ge mamma en kram och prata ut med pappa så han kan lugna ner mig.

Jag vet, man måste gå igenom dåliga tider för att veta att det kommer komma bättre tider. Jag längtar till på fredag, då ska jag och my dear friend kräftis ha kul. Hon ska peppa upp mig. Men tills dess, hoppashoppashoppas imorgon blir bra!

I still can’t say it after all we’ve been through

Gud vad mina dagar går upp och ner. Haha, jag förstår inte vad mitt problem är. Ena dagen mår jag bra, dagen efter skit, dagen efter det bra och efter det skit igen; typ så har mitt liv sett ut de senaste två åren. Orsak till varför? En människa som sitter fastklistrad i mitt huvud. Sitter fast med extra strong superduper glue typ. Just denna människa kommer att vara borta nu i ett bra tag, känns som att det inte finns någon ide att ens bry sig om hur jag ser ut längre. Känns inte lönt att behöva byta om och sminka sig extra fint när den enda personens åsikt och tankar som spelar någon roll inte är där. Nu för stunden mår jag inte så bra, andas tungt och mitt hjärta gör ont. Jag älskar snön, mjuk och härlig kramsnö, men jag hatar vintern. Den här känslan man går igenom under hela vintern, från början till slut, är sjukt deprimerande Får hoppas på att imorgon blir en bra dag precis som igår var.

You know that I was hoping that I could leave this star crossed world behind with you

Precis som jag önskade mig igår så blev den här fredagen en bra fredag utan att må dåligt. Förutom att jag fick panikångest för en sekund. Jag fick det jag velat göra sen den 10 september. Jag börjar egentligen om jag ska vara helt ärlig, för jag måste verkligen börja inse faktan och börja vara ärlig mot mig själv, att det är menat att vi ska vara vänner. Har alla dom här bilderna i mitt huvud som jag bara väntar på att det ska hända, alla de här drömmarna. Men det är just det, det är som sagt bara drömmar som aldrig kommer att ske. Drömmar som en dum liten 17-åring har. Drömmar som också en idiot till 92a har haft i två hela år. Drömmar. Det räcker nu Afsana. Helt seriöst.

Detta är bara tankar och åsikter för idag, imorgon när jag vaknat kommer drömmarna att fortsätta...

Hade kul hur som helst idag. Blir alldeles varm om hjärtat så fort jag tänker på det. Människor trodde att jag var 90a/89a vilket är sjukt för att jag har blivit kallad för 93a. Riktig komplimang att bli kallad för 93a. Jag vet. Woho. Lite överdrivet men ändå väldigt sjukt jag menar, jag ser ut som ett litet barn i fejan. Mamma säger att jag blir mindre och mindre för varje dag som går. Ja, kul att höra hur många olika åsikter människor kan ha om dig! På tal om mamma så ringde jag ner till Bangladesh idag. Resan gick bra, allt gick bra. Puh, vilken lättnad jag har. Kan andas ut.

If it's real it will be what it's suppose to be. All I ask from you is please don't turn away from me

Jag önskar att jag kunde vara glad hela tiden. Livet skulle vara så mycket enklare då. Men idag har jag inte varit så glad. Idag åkte dom. Tog inte det hela så stort och dramatiskt. Jag orkar inte för det finns ingen mening med det, snart är ju de tillbaka. Måste vara stark. Vad ska jag gå runt och vara ledsen för? Jag har ju bara gått runt och längtat efter denna dag i över ett år nu... Kan ändå inte låta bli och få in alla dom här tankarna i huvudet. Alla negativa tankar. Blir depp eftersom det är så tomt här i lägenheten nu. Inte sovit så mycket inatt just pga alla tankar. Känner mig väldigt trött och utmattad. Är tömd på energi och kraft. Men jag tillåter mig att må såhär idag. Because that's life i guess - dagarna går upp och ner. Imorgon är en ny dag med nya stunder och nya minnen. Och jag tänker inte förstöra imorgon. Imorgon kommer bli en bra dag. Det bara måste det...

Jag måste bara få ta den här minuten och andas.

Please forgive me if I cannot hide what I feel I'm just trying to make you believe that I'm real

Idag fyller min gullegris till lillebror 11 år. Grattis älskling! Han är 11 nu, 11 hela år!?!? Helt sjukt va tiden går fort. Det går för fort. Meningen att de ska vara små, söta och irriterande föralltid. Inte komma in puberteten, prata med en svängig målbrotts-röst och börja tänka på tjejer. Vi tjejer ska ju vara tjejbaciller som man inte ska komma för nära. Vill bara stanna tiden för en sekund, vrida tillbaka den till 1998. Känns som det var igår han föddes men det var alltså för 11 år sedan. Får klump i halsen nu när jag skriver detta, varför så fort? Snart är det slut på året och 2009 bara kom och gick. JAG FYLLER 18 NÄSTA ÅR. Alltså vad är det som händer!?

Nej men grattis igen bror,

Appi älskar dig!

I need you right here, can't explain but A day without you is like a year without rain

Song of today,
Rihanna feat. Leona Lewis - A Year Without Rain

Can you feel me?
When I think about you
With every breathe I take
Every minute, don't matter what I do
My world is an empty place
Like I've been wandering a desert for a thousand days
Don't know if it's a mirage but I always see your face, baby

I'm missing you so much
Can't help it I'm in love
A day without you is like a year without rain I need you by my side
Don't know how I'll survive
A day without you is like a year without rain

http://www.youtube.com/watch?v=VBf1Awy6m64

"The most important thing in life is your family. There are days you love them, and others you don't. But, in the end, they're the people you always come home to. Sometimes it's the family you're born into and sometimes it's the one you make for yourself."

- Carrie Bradshaw, Sex And The City

"Du kan inte alltid stanna i din egen hörna av skogen och vänta på att andra ska komma till dig. Du måste gå till dem ibland också"

- Nalle Puh

And if I had to choose I'd have you by my side, Boy... Forever by my side

Fredag idag and Hallelujah to that! Jag tror att detta är den första helgen som jag inte har något plugg alls och ifall det varit så tidigare så måste det ha varit för år och dar sen för jag minns verkligen inte sist det var så. Åh. Det känns så himla skönt. Måste vila upp min hjärna, orkar inte tänka mer. Kommer inte behöva gå runt och vara stressad eller ha någon som helst ångest. INGEN MIGRÄN! Jag måste få ta den här helgen och bara andas.

Ibland funderan man på så mycket att man nästan blir alldeles snurring. Just nu cirkulerar massor av tankar bara runt, runt, runt. Jag får nästan ingen ro. Skulle vilja lägga mig i ett varmt bad och bara tvätta bort allt, men det kan jag inte just nu. Jag måste ju ta tag i det! Och just det är ju så mycket lättare att säga än att göra. Därför säger jag det... Blöö!

Det är så himla energikrävande när människor som man varken sett eller umgåtts med på länge tror att de vet allt om en. Det är som om de tror att man inte utvecklas någonstans eller bara inte haft möjligheten till att ändras. Att man ska vara exakt likadan som man var förr. Det stör mig, för de ger en inte ens chansen till att visa att man har ändrats. Jag har själv inte lagt märke till det men jag kanske själv är sånn? Det kanske vi alla gör bara det att vi gör det omedvetet. Alltså att vi behandlar folk som vi redan har en slags relation till, inte från hur vi själva vill bli behandlade, utan från den bilden vi har av dem. Hmm?

Cause you put your spell on me, made me live a memory

Jag kan sitta flera timmar.
Jag kan gå igenom allt.
Det tog slut för längesen,
men du är överallt.

Hittade denna fin dikt i någons blogg, igen aning om vem men all creeds till den!
- Känner igen mig. Grovt.

I don't know if I'm right or wrong but I know that I'm worse on my own

Idag snöade det och fyhelvete vad kallt det var!!! Eller det har typ småsnöat hela dagen, tur bara att det inte blivit vitt ute because it's way to early! Jag älskar snön egentligen men idag var äcklig "slasksnö" som bara förstör håret... Är väl dags för vinterjackan igen då? Vill verkligen inte. Jag och skinnjackan, vi är SÅHÄR tajta just nu *visar med fingrarna*.

Har haft för mig en massa idag. En hel del shopping blev det inför mis padres resa. Knåpat med en massa presenter och försökt vara så kreativ och smart som möjligt till de nära och kära där nere i det varma landet. Vet att jag längtat så länge nu inför att de ska åka men jag gör verkligen inte det längre. Jag gör det men ändå inte, vet inte riktigt hur jag ska förklara mig. Jag vet att det bara är i en och en halv månad, men det känns som om de ska bort. Den här känslan kommer säkert att gå över några dagar efter att de är borta. De kommer ha det så skönt och varmt där, blir nästan avis!

Nej nu måste jag rycka upp mig och dra mig till sängs! Jajustja, köpte mig mina efterlängtade hörlurar idag. Gick in i någon slags "kinaaffär" med en massa manga saker, såg ett par Sailor Moon hörlurar som var så jäkla söta, så söta att man nästan ville äta upp de. Min bror som är 10 kollade konstigt på mig när jag fick mitt lilla utbrott över hur mycket jag gillade dom. Jag funderade ett ögonblick på att köpa hörlurarna men bestämde mig för att that's a geek line I'm not gonna cross.

You carried me like a river, How far we’ve come still surprises me

Nu i skrivandes stund har jag inte sovit på ca. 30 timmar. Det roliga är att jag inte är ett dugg trött. Under nästan hela lovet som by the way tog slut idag (deppmode) har jag varit vaken om nätterna och sovit under dagarna. Fått väldigt lite sömn kan jag säga och redbull och cola har jag fått i mig också. Vaknade vid 15.00 i söndags och det är väl anledningen till varför jag inte kunde sova inatt och att det skulle sluta med att jag vart vaken hela natten är inte heller någon överraskning. Så har det varit varje lov de senaste två åren! Det äckliga med idag är bara att jag känt att hjärtat slagit mycket snabbare och hårdare än vad det brukar göra, exakt hela dagen. Typ som när man har varit ute och sprungit, hjärtat slår självklart inte lika fort nu men den där känslan av att man kan känna varje slag som slås och att höra hjärtslagen, de finns här. Detta beror säkert på lite sömn och redbullen. Äcklig känsla! Vill aldrig mer vara med om detta! Det är faktiskt bevisat att för lite sömn är dåligt för hjärtat. Men jag är för ung för att ens tänka på sånt... Bra att veta iallafall.

Lite sömn plus Redbull likamed bad combination!

Over all - så har detta lov bara sprungit förbi precis som alla andra lov gör. Skönt har det varit iallafall med en massa oväntade samtal med en viss person. Öppnat upp mig rejält och jag vet inte om jag gjort rätt eller fel. Fattar inte vad jag ska känna, ånger eller bara säkerhet? Inget av det just nu, det får jag väl veta senare i framtiden. Jag är ändå glad trots osäkerheten över det hela. För bara ett år sen kunde jag inte ens föreställa mig detta, det var bara min "dröm". Skrattade säkert åt det så fort det kom upp i hjärnan. Yeah right, skulle jag, Afsana klara av det? Yes, i did but am i proud? Nej, jag vet inte... Jag vet ingenting. Inga förhoppningar. Ingenting. Pass! Jag mår bra och nu ska jag lägga mig, klarar inte av denna äckliga känsla!

I've been waiting for your mind to change, Cause it feels so one sided

Jag kan inte sluta lyssna på Elliott Yamin's låtar. Har varit en trogen fan till han sen jag såg hans första audition i American Idol när jag gick i sjuan. Hans röst är one of a kind och låtarna är så betydelsefulla. Älskar känslan som går igenom alla hans låtar. Det lugnar mig massor. Jag behöver sådant på kvällen, när huvudet är fyllt av tankar och ibland problem som snurrar runt, som inte riktigt vill bli varken lösta eller bortträngda. Då hjälper musiken mig. Den hjälper mig massor.

Nu tänkte jag kolla på mitt kära One Tree Hill och flyga bort från verkligheten!

It is what it is. It can't always be fair

Är i princip osminkad så det fick bli svartvita bilder. Nu drar jag ut, har en grov migrän och att sitta hemma hjälper ingenting. Det är sol ute idag också, härlig känsla! Idag ska en gammal klasskompis från nian ha en liten klassträff för klassens alla tjejer men jag vet inte om jag ska gå. Har för mycket plugg, får ångest och det ska in på måndag. Hur fan ska jag hinna? It's me against time. What to do, what to do...

When you feel all alone
And the world has turned its back on you
Give me a moment please to tame your wild wild heart
I know you feel like the walls are closing in on you
It's hard to find relief and people can be so cold
When darkness is upon your door

And you feel like you can't take anymore
Let me be the one you call
If you jump I'll break your fall
Lift you up and fly away with you into the night
If you need to fall apart
I can mend a broken heart
If you need to crash then crash and burn
You're not alone

Denna låt ger mig minnen från när jag gick på dagis,
Sagave Garden <3

"I believe that everything happens for a reason. People change so that you can learn to let go. Things go wrong so that you appreciate them when they go right. You believe lies so you eventually learn to trust no one but yourself, and sometimes good things fall apart, so that better things can fall together"

- Marilyn Monroe

Oh mother don't you see I've got
To live my life the way I feel is right for me,
Say it's not right for you
But it's right for me

Bethany Joy Lenz/Haley James Scott <3

I´d walk a thousand miles if I could see you tonight

Medan jag väntar på att maten som kocken Afsana håller på att laga ska bli klart så försöker jag hålla mig sysselsatt genom att ta lite ego bilder. Försöker leka lite "caught on camera" och blev det lyckat - nej! Idag har jag kollat på en massa serier och pluggat lite geografi, that is how i've spent my entire sunday morning. Får se vad som händer i min värld ikväll, kanske träffar Tesse som är och hälsar på igen här i stockholm. Inte träffat henne sen i somras så det ska bli kul! Äckligt väder ute. Det har det varit ett bra tag nu. Stackare, kommer till stockholm efter så länge och det vi har att bjuda på är detta väder. Deppmode med andra ord. Grått, äckligt och fult...

Melroce Place <3

Har börjat älska denna serie!

Jag hjärta Michael Rady

You keep moving, another stop sign, you keep moving.

Sitter i mjukisar och lyssnar på Rasmus Ingdahls coverlåtar på youtube. Hans röst skär in i hjärtat, speciellt när han sjunger Savage Gardens two beds and a coffee machine, och jag kan inte låta bli att klicka på replay knappen om och om igen. Är sugen på att gå ut och ta en promenad med ipoden på högsta volym. Det borde jag inte vara eftersom veckan varit så hektisk med bara pluggande. Borde istället vara less på allting och inte sitta framför datan, borde sova... Men det behöver jag inte för jag har förfan lov. Höstlov. Som jag längat efter det här lovet. Ingen jävla tid att passa imorgon bitti and I thank God for that! Varit helt seg idag. På väg till skolan inne i tuben halvsov jag typ, ståendes, eftersom det inte fanns någon plats för lilla mig att sitta. Måste sett dökul ut men äsch, det bjöd jag på! Hade två lektioner och man gjorde typ ingenting, kom hem och sov i 4 timmar. Kanske är anledningen till varför jag inte kan sova nu... Var med my dearest friend senare på kvällen. Vi drog till affären och köpte allt fettigt som går att köpa och sen gamade vi medan vi tittade på idol. Snart kommer vi båda rulla till affärerna, så mycket som vi äter. Bantning på högnivå - det är vad som gäller! Och ja, vad mer har jag gjort idag... ehm... What was my point with all of this again? or did I even have a point? Fattar inte ens vad det är jag har skrivit hittills, jag bara babblar på. Känner mig hyper av någon konstig anledning... Fatta om jag skulle sagt allt det här muntligt, oh my lord!

This made me LOL

Feel it...

...Because it's true!

It's like chasing the very last train when it's too late

Man tror att 730 dagar, 24 månader och 2 hela år ska göra dig van. Jag vet inte varför jag inte kan lugna ner mig och gå vidare. Jag vet inte. Kanske är det därför jag minns dig så väl. Kanske är det därför jag har det så svårt. Även fast allt jag gått igenom under dessa två inte är någonting så är det mycket för mig. Det är för mycket för att jag ska kunna klara av det.

Jag svor att jag aldrig skulle glömma dig.
Det ända jag vill är att en dag se dig och bara kunna tänka;
Där är du. Du som jag äntligen lyckats glömma.

Jag är inte dum i huvudet, det kommer verkligen inte att ske. För du är inte en i mängden. Du är du. Allt du är, är jag. I alla fall under de senaste två åren. Du är speciell för du är den första, på riktigt. Man glömmer aldrig den första och man glömmer aldrig de här känslorna. Men man går vidare.

Once you know there was never, never is an honest word

Happy Friday, det är var det är idag. Så jävla skönt! Den här fredagen har varit efterlängtad men varför vet jag inte. Samma känsla varje fredag. Idag hade jag en kort skoldag sedan kom jag hem och kollade lite serier som jag inte hunnit kolla på. Somnade efter en stund, drog till mammas jobb och nu sitter jag här och väntar på idol. En vanlig och ohändelserik dag helt enkelt. Det kommer denna helg också att vara förutom att jag och Marri tänkte dra till vår kära vän Yas imorgon, laga mat och kolla på film. Kommer bli kul!

Jag såg det här klippet på babyn som blev påkörd av ett tåg i Australien, tror att det var där iallf, men överlevde. Mardröm! Helvete vad hemskt som mamma till barnet. Jag började nästan att gråta av klippet och fatta vad barnet till mamman då gick igenom... hemskt!

When the going gets tough the tough gets going

Har gått runt och varit sugen på blåbärspaj i jag vet inte hur länge så nu jävlar ska jag baka det. Jag och Marijana. Alltid hon och jag och mat. A great combination faktist.
Brukar gå in på vår cybersida och kolla schemat varje dag men igår var jag hundra på att vi skulle ha sovmorgon idag och börja 10 så jag sket i att kolla på den. Klart att bara för att jag var hundra på det så började vi 8 och jag kom, precis som alla andra dagar, försent och min älskade frånvaro höjdes!

I can't pretend anymore
That I am not affected, I'm not moved
I can't lie to myself that I'm not always thinking of you

You make me strong but at the same time very weak
You showed me I'm not to weak to fall in love
When I thought that I'd never need, now I can't get enough

I always made it on my own
I always thought that I would keep control
You changed everything I believe in
And now I just can't get this feeling away
Even though I'm fighting it, I really wanna fight and overcome it

Marvin Gaye

If I could build my whole world around you
First, I'll put heaven by your side
Pretty flowers will grow wherever you go, honey
Then I would take every drop of rain
And wash all of your trouble's away
I have the whole world wrapped around you, darling
Then that would be alright

Even if you cannot hear my voice I'll be right beside you, dear

Var hos tandläkaren idag, hade inga hål. Inga hål!? Helt sjukt med tanke på att jag äter godis nästan varje dag och detsamma gäller läsken. Var hundra på att jag skulle ha det. Bra där iallafall!

Plugg - check - lista;
Svenskaprov
Geografiprov
Idrottsprov
Matteprov
Häxprocessinlämning
Annan stor historia inläming
Megastäderuppsats
Samhällsuppgift

Kommer inte kunna må bra förrän allt detta är över. Sorgliga är bara att denna lista bara kommer att fortsätta växa fram till nästa sommar, kul va? Nej men jag mår bra och det ska jag fortsätta att vara. Har mått riktigt bra de senaste dagarna. Varit otroligt sköna dagar. Känner mig så... levande typ. Haha!

I'm going to love you more than anyone

You need a friend
I'll be around
Don't let this end
Before I see you again
What can I say to convince you
To change your mind of me?
I'm going to love you more than anyone
I'm going to hold you closer than before
And when I kiss your soul, your body'll be free
I'll be free for you anytime
I'm going to love you more than anyone
Look in my eyes, what do you see?
Not just the color
Look inside of me
Tell me all you need and I will try
I will try

Gavin DeGraw är bäst <3

And when I see you, I really see you upside down

Sitter hemma hos Marijana just nu. Meningen var att vi skulle sitta och plugga men jag fastnade här framför datan och youtube medan hon sitter och målar naglarna rosa! Haft en skön dag idag, skola - hem - serier - lååååång promenad - Marijana. Det blåser så kraftigt där ute att jag nästan flyger med, helt seriöst, måste se dökul ut alltså! Imorgon har jag bara en 50min lektion så jag skiter i skolan. Plugget börjar bli mer och mer... Borde börja men jag orkar inte!

Shulululu.

Promises, they break before they're made

Tror inte att jag vill plugga i stockholm efter att jag tagit studenten! Okej, jag vet, det är långt kvar. Lite mer än ett och ett halvt år kvar men ändå. Vill verkligen plugga i USA, åh gud vad jag vill. Shit, det har alltid varit den stora drömmen i mitt liv som jag suttit och dagdrömt om gång på gång. Problemet är bara att jag inte vet om jag vågar. Vågar jag lämna allt här i Sverige? Vågar jag lämna vännerna? Men mest av allt, vågar jag lämna familjen? Hemsk tanke, det kan jag ju inte för vad skulle hända med mig då? Skulle vara lost. Utan min familj är jag ingenting. Detsamma gäller de absolut närmsta vännerna. Men att plugga utanför stockholm gör väl inte så mycket? Känner bara att jag måste få komma bort från allt, göra en rejäl uppdatering i mitt liv efter studenten, en självständig uppdatering. Men jag måste få komma tillbaka till stockholm lite då och då. Det skulle jag inte kunna göra ofta alls om jag börjar plugga i USA?

Det är låångt kvar, men jag kan inte låta bli att tänka på det. Nyfiken som fan på hur mitt liv kommer se ut efter studenten. Kommer jag må bra utan alla dessa tankar som dödar mig när de väl går in i mig? Jag hoppas det. En människa måste få gå vidare. Man kan inte alltid kolla tillbaka. Det är just det som är mitt största problem. Vill göra ett rejält lyft i mitt liv, känns som att jag har allt, nästan allt. Bara en sak som fattas för att mitt liv ska bli komplett. Men jag letar inte. Jag orkar inte och jag har verkligen inte lusten. Jag är fast. Den dagen jag går vidare ska vara den dagen då jag inte längre är fast. Rädd att det inte kommer att komma bara, inte snart iallf... kolla bara på hur jag är som människa. Skulle inte våga, inte igen.

Just beacuse i'm losing dosen't mean i'm lost, dosen't mean i'll stop

Första oktober idag. Nu är det officiellt höst, fast det känns inte som det när man är ute. Vinter! Det är vad det känns som, svinkallt ute. Funderar på att börja använda vinterjackan vilket jag verkligen inte vill, det är fööör tidigt! Ja, nu är det depptider som gäller - sitta hemma och ruttna under en period som känns som en evighet. Vill ha sommar igen... Buhu!

You see life is a crazy thing. There'll be good times and there'll be bad times. And everything in between.

Jag visste det hela tiden, var hundra på det. Gick till och med till vännerna och berättade att jag visste det men ändå ska jag bli så här. Sjunka hit ner och försöka ta mig upp som jag så många gånger nu gjort. Och det gör jag. Jag lyckas ta mig upp men jag åker ner igen. Jag orkar inte gå runt och vara depp. Ska vara stark. A strong independent woman! Men det är svårt fan. Att den här åldern ska vara så här... Lovar att när jag sitter där om ca 10 år och tänker tillbaka på mitt liv, då kommer jag sitta och skratta. Skratta åt hur livet är, vilka perioder man går igenom alltså.

Vad har hänt? Jo, fick VG+ på både historia och geografi provet. Woho! Det är typ så långt jag alltid lyckas eller MVG- men aja, inget klagande här inte... Just nu tar jag en kort paus innan jag drar mig tillbaka till pluggandet. Har nämligen prov imorgon. Igen. Historia denna gången med. Jag är osäker på allt, inget fastnar..

Har hittat en favorit i Idol, inte haft det på ett tag. Förra årets var borring och året innan med! Rasmus Ingdahl är the lucky winner. Killen har en grym soul-aktig röst som jag får rysningar av varje gång han sjunger. Tror dock inte att han kommer gå långt ;/
Nu kommer ångesten fram iallf, måste börja plugga. Gud, hjälp mig imorgon!

EDIT; Rasmus åkte visst ut liiiite tidigare än vad jag trodde, han kom inte ens till fredagsfinalerna. Hahah. Sorgligt säger jag bara. Vill verkligen veta hur juryn tänker...

Over and out.

I dream of you more than you dream of me

Imorgon har jag studiedag. Ska bli riktigt skönt alltså, kan äntligen få sova ut! Men det blir inte så mycket "ta det lugnt", har nämligen prov på fredag. Woho!

Päronen åker om drygt en månad nu, tiden har gått så jävla fort att det inte är sant. Kommer ihåg för exakt ett år sedan, början av ettan, då jag satt och pratade med mina nya grymma vänner ifrån klassen om att mina föräldrar skulle resa bort och att det skulle vara föräldrarfritt i mer än en månad hos mig. Detta var som sagt för ett år sedan. Längtade så hårt efter att de skulle vara vinter 2009 så att jag äntligen kunde få andas, tänka utan att få höra några klagomål. Ville ha en tidsmaskin. En tidsmaskin som skulle spola fram tiden tills nu. Och nu är det nu. Sjukt, känns som igår alltihop. Nu vill jag inte ha bort dem. Vill men ändå inte. Alltid så med mig. Jag får upp alla de här negativa bilderna om vad som skulle kunna hända och jag blir rädd och tror att de kommer att hända. Sedan när de är borta blir det bara värre, speciellt när de inte hör av sig och när jag inte får tag på dem. Fyfan, haha, den här bloggen börjar bli som en slags deppblogg. Borde ändra namn till det. Deppbloggen.blogspot.com

Dagens låt som jag spelat sönder är Beyonce - Hello
Så himla vacker.

Peace

David Guetta

Jag är helt besatt av hans nya album One Love. Så jävla bra. Nästan för bra... Borde fan vara olagligt att vara så bra. Vissa av låtarna får mig att bli helt galen. Människan är ett geni. Någon gång i framtiden hoppas jag på att få se honom spela live. Fyfan om jag fick uppleva det. Vilken känsla. Big love to Guetta!

Och där tog Ramadan slut...

...Shit va fort det gick! Känns som att det var igår jag satt och snackade med min kusin om hur fort ett år hade gått sen förra Ramadan och nu är denna årets slut. Ramadan är muslimernas absolut största högtid, ungefär som de kristnas jul. Alltså muslimernas "jul" med andra ord. Är stolt över mig själv för att jag klarat av fastan, har dock missat några men dem ska jag ta igen. Stolt över att jag klarat av fastan trots att jag varit sjuk och den jobbiga stressen över all plugg.

Idag ska jag äta (trycka i mig) en massa gott och vara med la familia. Har lite plugg också som jag måste göra som vanligt... Men woho, det är över. Kan verkligen inte fatta det

So keep your love locked down, you lose.

Just nu ligger jag här i soffan med laptopen på magen. Ur högtalarna spelas Anthony Hamiltons Dear life. Solen skiner in över hela hela vardagsrummet. Härlig känsla, kan inte tänka mig något bättre just nu! Vad ska man då göra idag? Har faktist inte planerat något, tänkte fortsätta plugga svenska som jag började på igår. Uppgiften är att kolla på filmen "Troja" och sedan svara på frågor. Chill uppgift helt enkelt. När jag igår skulle ladda ner filmen tog det sjukt lång tid. Var tvungen att ladda ner filmen i del 1 och del 2 eftersom jag inte hittade hela filmen någonstans. Varje del tog en massa irriterande timmar att ladda ner och när jag äntligen hade kollat klart på halva filmen och skulle sätta på andra halvan fanns det inget ljud!?!?!? Kul! så jag var tvungen att ladda ner hela skiten igen och den här gången tog det ännu längre tid att laddas klart. Kunde hur som helst kolla klart på filmen igår kväll. Älskar den filmen, sett den så många gånger tidigare, tröttnar fortfarande inte. Blev kär i historian när jag gick i sjuan och hade "Tema Antikens Grekland". Diane Kruger som spelar Helena i filmen är äckligt vacker!

Nu har solen försvunnit och det är grått och mulet ute, tror att det kommer att regna. Magen kurrar svårt, det är nämligen så att jag fastar. Har fastat nästan alla dagar denna fastemånad och de dagar jag missat tänkte jag ta igen sen efter Ramadan. Känns bara onödigt annars. Tror inte att det inte gått en ända dag då jag inte klagat på hur hungrig jag är... inte bra! Det är typ en vecka kvar av Ramadan, det gick galet fort alltså!



Har lyssnat på Dear life om och om igen nu. Anthony Hamiltons röst går rakt in i hjärtat och jag ska inte börja säga vad lyricsen gör. "... I became somebody through loving you."

Feels like I've waited so long for this, I wonder if it shows

Jag var så deprimerad dagen jag skrev det nedre inlägget. Natten innan hade varit så sjuk och alla möjliga slags känslor kom upp, en natt jag inte kommer att glömma på länge! Jag är den största fegisen på denna jord men igår vågade jag. Efter ett och ett halvt år. Blir helt till mig så fort jag tänker på det. Haha, och det gör mig också till den största 17-åriga snorungen på denna jord. Varit så sjukt rädd. Sjukt rädd för allting, speciellt responsen. Min kära pappa sa en gång till mig när jag var liten att de saker som man är mest rädd för, det är de sakerna som visar sig vara det mest minnesvärda. De mest speciella som man inte glömmer. Har tänkt på det mycket idag och det är sant! Man måste ta risker, det är verkligen värt det. Hoppas jag kan hålla mig till det bara.
För det var verkligen värt det.

Liver är underbart om du gör det underbart.
Jag skriver här nere att hur det är meningen att man ska "leva livet" om allting ska vara så svårt . Man ska veta att livet är för kort för att ödsla tid på saker som förstör dig. Man ska ta varje chans man har. Man ska gå ut och "leva livet" helt enkelt.

And if I used to wonder about you, It ain't nothing like I'm wondering now

Mitt hjärta gör ont och den här känslan vägrar gå bort. Varför ska det behöva vara så jävla svårt? Allt, livet över huvudtaget! Hur är det tänkt att man ska "leva livet" när allt ska behöva vara så här? Det är sorgligt... Livet är sorgligt!

The place where I wanna be is the place I can call mine

Imorgon är det prov, historiaprov. Detta betyder alltså att jag måste plugga sönder mig idag - jag fastar - det kommer att gå åt helvete... Det går inte att plugga när man fastar. Det gäller att hålla sig sysselsatt hela dagen, göra något kul så att tiden går fortare och att mat tankarna försvinner. Plugga är det sista jag vill göra för att få tiden att gå fortare och inte är det roligt heller! Jag hoppas verkligen att det går bra för mig imorgon, Gud hjälp mig!!!

Igår fick jag ryck och ville ta tag i det hela, tänkte verkligen ta ett stort, då menar jag verkligen ett stort steg. Tänk ett elefantsteg! Eller ja, stort är det för mig för jag aldrig vågar att satsa. Detta är för att jag är så osäker och rädd hela tiden, tänker negativt. Rädd för responsen jag ska få. Men jag sa inget för det visade sig att det ändå inte skulle gå... Men det är just så jag ska köra i framtiden, ta det som det kommer och inte planera. You go Afsana!

Nothing you confess could make me love you less

Red Bull börjar bli den "nya" cola för mig! Precis som en drog börjar den bli berondeframkallande och jag har tyvärr börjat dricka mängder av den... Men vad ska man göra? det är freaking-awsome!

Det kanske är sant. Rubriken alltså. Tänkt mycket på det och det är sant! Vi har alla dessa människor i våra liv som finns där. Som alltid kommer att finnas där. Vad som än händer. Och vi detsamma för dem. Människor som betyder så mycket att oavsett vad de gör, vad de säger och vilka vägar de bestämmer sig för att ta under sina liv inte spelar någon som helst roll. Det spelar ingen roll eftersom de har den här speciella platsen i våra hjärtan som ingen kan ta, tillsammans med minnen som inte kan suddas ut.
Sedan finns det människor man blivit alldeles blind av. Så blind att oavsett hur dålig den här människan är så är allt han/hon gör perfekt. Allt han/hon säger är rätt. Allt han/hon gör vill man själv göra. Detta är att man blivit blind. Blind av kärleken.

You had me at hello. It was many years ago.

Söndagen är den dag jag ogillar mest. Bara känslan av att veta att man ska vakna tidigt nästa dag för att gå till skolan gör mig på dåligt humör. Fredagar däremot - Heaven! Längtar redan dit... Längtar till nästa sommarlov och vi har inte ens haft höstlov. Eller cyberlov som man säger i min skola.

I gotta do soul searching,
without you I'm a whole different person

The Fresh Prince of Bel-Air

Älskar denna serie! Ge mig ett avsnitt och jag kan sitta och kolla på den hela dagen, om och om igen. Will Smith is the shit! Var hemma hos Marijana igår natt och youtubade som vanligt och vi hittade den här Fresh Prince vidoen med en massa "bloopers". Herregud vad vi skrattade säger jag bara! Klippet är ca 7-8 minuter lång och vi skrattade från början till slut. Efter det fortsatte skrattandet, fanns inget slut kändes det som. Glädjetårarna bara rann och när vi äntligen var klara var vi hesa båda två. Lät som två ryska män, iallf jag!

Det sägs att ett gott skratt förlänger livet - Fyfan vad länge vi kommer leva Marijana!

http://www.youtube.com/watch?v=gealzhBjAlY&feature=related

He's always on my mind, there's no room left for thinking

How do I get close
When she looks like an angel
A moment of her time just seems impossible to me
It’s hard to find the words, to get to know this stranger
I’m scared of what she’ll say if what I say sounds incomplete
And it feels like we belong together
Can someone tell me where do I start

Cuz, I can’t keep on feelin’ the way I do
I can’t keep on, hiding my heart from you
I got to say something before
Someone else comes through,
I can’t keep on loving you,
From a distance

She’s always on my mind, there’s no room left for thinking
I’m tired of waiting slowly fading at least I’m happy now
Cuz I’m running out of time, and I feel this ship is sinking
The doors are closing I am frozen I need her around
And it feels like we belong together
Can someone tell me where do I start

Cuz, I can’t keep on feelin’ the way I do
And I can’t keep on, hiding my heart from you
I got to say something before
Someone else comes through,
I can’t keep on loving you,
From a distance
From a distance
From a distance
From a distance

I can’t hide
I can’t keep on feelin’ the way I do
And I can’t keep on, hiding my heart from you
I got to say something before
Someone else comes through,
Cuz I can’t keep on loving you,
I can’t keep on loving you from a distance.


Så gammal, så fin. Älskar den!

Nothing seems as pretty as the past though

Den här jävla sjukan vägrar gå bort och nu börjar jag bli riktigt frustrerad! Inte varit i skolan på några dagar och ångesten över plugget är på topp. Min yngsta bror Jihan som går i femman kom hem från skolan idag med en bunt läxor. En av läxorna var att han skulle läsa några kapitel från boken "Eldens Hemlighet". Detta är samma bok som jag fick läsa när jag gick i Södermalmsskolan. Kommer ihåg hur mycket jag älskade den boken. Hur mycket jag älskade skolan, plugget och vännerna. Livet över huvudtaget. Det är inte så att jag tycker dåligt om mitt liv nu, det är bara det att allting har blivit så mycket svårare. Det kommer bara bli svårare med åren som går och det skrämmer mig galet. Kommer ihåg att jag brukade vara med kompisarna inne klassrummet, efter skoltid fram tills att de stängde skolan. Varje dag. Efter det hängde vi i skolgården, ute på fotbollsplanen ända fram till att mamma ropade på mig. Det var livet, inga bekymmer, ingenting. Bara jag och mina vänner. Saknar det faktist. Det är alltid så, man kollar alltid tillbaka på saker och ting som hänt en, kollar tillbaka och önskar att det var nu. Spelar ingen roll om det var för 5 år sen, tre månader sen eller bara igår. Det är den där känslan om att få uppleva det igen som gör att man vill tillbaka. Älskar den känslan!

Ännu en människa har dött av svininfluensan här i Sverige. Helt sjukt alltså! Från att vara något man pratat om eftersom man kände för de de smittade i USA eller Mexico till att vara något som man själv försöker skydda sig från eftersom det nu kommit till Sverige. Blir rädd!

R.I.P - de två som dött!

Tror att jag har svininfluensan?

Eller kanske inte... Börjar bli sjuk iallf, riktigt sjuk. Halsen värker galet och jag vet inte vad jag ska ta mig till! Gick till skolan med en positiv inställning om att denna dag ska gå bra men så fort den första lektionen börjat med Olof i geografi försvann allt det positiva och jag började klaga.. som vanligt! Halva klassen började genast säga "svininfluensan" eller "gå hem, kommer bli smittad" Kul liksom, jätte kul! ;D Har verkligen ingen ork för att skriva mer så får se om jag överlever dagen och skriver imorgon, får hålla tummarna Afsana!

D e p p m o d e

Jag vill bort. Blir deprimerad. Orkar inte förtränga saker och ting längre. Jag har sjunkigt till en sånn låg nivå att jag inte vet hur jag ska ta mig upp. Vill sova bort det hela men det går inte. Är jag vaken, tänker jag. Tänka är det sista jag vill göra. Jag har lärt mig att inte ta löften på allvar, att inte överskatta de olika "karaktärerna" människor har. Oavsett hur nära vissa personer kan tyckas är det viktigt att hålla lite distans. Annars kan det få dig förstörd i slutändan. Det är verkligen sorgligt hur små saker kan tära på hela dig. Blir bara besviken på människan jag blivit. Just därför vill jag åka till ett ställe, ett ställe långt härifrån. Jag vill verkligen. Oh, vad jag vill. Jag vill bort.

The Proposal...

...är verkligen beroendeframkallande. Sett den 6-7 gånger nu och jag har fortfarande inte tröttnat. Kanske inte är så svårt eftersom att Ryan Reynolds är med, behöver jag ens tillägga något? Bara namnet säger allt, R y a n R e y n o l d s ! Haha, nej men i highly reccomend it, you wont be dissapointed!

Har inte så mycket mer att skriva, var i skolan idag då det inte hände så mycket alls. Kom hem och planen var att jag skulle börja plugga, men gick det bra? hell no! Fattar inte vad det är med mig, försöker verkligen anstränga mig men det händer inget. Har seriösa problem känns det som. Menmen, det ska nog gå bra, snart är jag back on track igen, så det är bara att ta fram den positiva inställningen!

Vet att engelskan hoppas fram mitt bland all svenska, haha, men det är den jag är. Vart vore jag utan det engelska språket, känns som att det är inom det jag har en framtid. Drömmen är att plugga utomlands typ som i kanske.. USA? yep, men vi får se hur det går.. Men andra ord, om jag vågar? Äsch, ingen ide att ta upp detta nu, time will tell!

Tjenixen

Ska börja om här tänkte jag. Behöver verkligen skriva av mig! Alltid tyckt att det här med bloggar inte varit något för mig, men hey, det skadar inte att försöka. Börjar blogga endast för att jag ska kunna kolla tillbaka på mitt liv, all the ups and downs! Roligt med minnen!

Är en 17-åring glad tjej som bor på södermalm i stockholm. Pluggar sam/sam på Cybergymnasiet i odenplan. Älskar musik. Fattar seriöst inte vad jag skulle gjort utan det!?
Det fick bli en väldigt kort beskrivning om mig, mer får man veta under läsningen, Talk to you later,

Ciao!